” Jag får inte göra si, jag får inte göra så”
Har fått många mail om hur man ska hantera sötsuget, ångesten som kan komma efter att man frossat etc. Jag tänkte försöka svara på det här. Själv lider jag inte av någon ångest över att jag äter saker och ting (mer än att jag kan tänka, okej det där var lite onödigt kanske), men däremot så är jag en godisråtta som ständigt krigar mot sötsuget. Haha.
Vi alla har nog våra små löften och regler med oss själva som vi punktat upp i huvudet. Ibland går det jättebra att hålla sig till sina regler och löften, ibland inte alls.
Jag tänkte prata om just det här med frossning av sötsaker och skräpmat. Ni vet när man har lovat sig själv att inte käka något skräp under veckodagarna eller hålla sig ifrån det en viss period och det går strålande till en början?!
Sen händer det något.
Det är en regnig tisdagkväll, du sitter i soffan, haft en jobbig dag i skolan eller på jobbet. Du känner verkligen suget efter någonting. Du har en sådan dag då du känner dig lite svag i psyket och inte kan hejda dig själv. Du börjar tänka ”skitsamma, det är ok om jag bara tar en liten bit av kladdkakan som står i kylen… Men bara en liten bit” istället för att bara tänka så som du gjort dom andra dagarna då du kände dig lite starkare psykiskt ”NEJ jag ska inte käka det förns på lördag, nu håller jag mig” dricker ett glas vatten, sätter dig tillbaks i soffan och börjar med någonting annat.
Okej jag beskrev det lite väl hettsigt. OCH jag överdrev lite men bara så nu förstår hur jag menar. haha.
Nu är det iallafall inte en sådan stark dag. Nu är det en svag dag. Så du går till kyskåpet drar fram kladdkakan, tar en bit. Ytterligare en till bit och sedan blir du sugen på någonting salt, kanske chipsen från i helgen(?). Du börjar frossa sötsaker och andra saker du bestämt dig för att du inte får käka. Du får ett tunnelséende som man brukar kalla det. Du ser bara en sak framför dig och skiter i allt annat förutom den saken du har längst fram i tunneln. I detta fall, kladdkakan och chipsen. Det finns alltså helt plötsligt inget stopp eller någon hejd.
Jag tror att alla människor varit med om det en eller fleeera gånger.
När du sedan stoppat i dig allt som föll dig i smaken och som fanns i skafferiet sätter du dig i soffan igen och då kommer dom där tankarna och du kommer tillbaka till ”dig själv”. ”-Fy fan va onödigt! varför gjorde jag sådär? nu är allt förstört! ” etc.
Det är sådana gånger man inte ska ge upp. Eller få ångest. Visst det var kanske väldigt onödigt, det spårade ur och det blev inte som planerat och absolut inte som du lovat dig själv. Men se det som en läxa, nästa gång du blir sådär jobbigt sugen på någonting en regnig tisdagskväll efter en jobbig dag, tänk tillbaks hur tråkigt det kändes efterråt. Var det värt 5 minuters hetts-njutning? Välj istället någonting som du faktiskt kan käka den där vardagen som stillar sötsuget som du ”får” käka för dig själv. En fruktsallad med vaniljkesella? en sked jordnötssmör eller varför inte någon god och nyttigare proteinbar? Du kommer njuta extra mycket av det goda när du väl FÃ…R äta det för dig själv. Då blir det som en belöning och då kommer du känna dig värd det. Utan att få ångest.
Så det jag ville komma fram till i den här texten är. Få inte ångest över att äta det du tycker om. Se sötsakerna och skräpet som din bensin till att orka köra EXTRA hårt nästkommande dag. För det kommer du göra, garanterat. Då kommer både huvudet och kroppen vilja köra extra hårt.
Jag tror att man måste få i sig lite ”skit” då och då för att hitta motivationen till att köra STENHÃ…RT igen. Så funkar jag iallafall. Men någon måtta får det ju självklart vara. Inte för mycket och för ofta av det goda.
Sätt mål, va bestämd och envis men glöm inte bort att du inte är mer än bara människa. Alla har vi våra cravings och det måste vi få ha <3
