Det är inte ofta jag tar upp sådana här personliga eller kanske mer ”laddade” ämnen på min blogg, det vet ni som följt mig ett tag. Men nu kände jag bara att jag var tvungen. Faktum är att man aldrig ska sluta förvånas!

Jag håller på och inleder ett samarbete med ett stort(!) väletablerat företag och vi har haft mail kontakt nu i ett par dagar. Senast vi hade kontakt så fick jag skicka mina klädstorlekar. Idag fick jag svar från dem där det i princip dumförklarar mig och ifrågasätter de storlekar jag skickat. Det misstror alltså mig och tror jag är MINST 2 storlekar större ”Om man tittar på dina bilder så ser vi ju tydligt att du inte är…” Dom ifrågasätter om jag kollat rätt och skriver i mailet att dom snarare tror jag är ”den storleken” istället för ”den” storleken. Det vore ju illa om man inte hade koll på sin egen klädstorlek när man är 22 år gammal, menar jag. Jag önskar jag kunde dela med mig av mailet, men det kan jag ju tyvärr inte göra.

Men det jag vill ha sagt med det här inlägget är att jag tycker det är helt sjukt hur klumpigt och oproffsigt man kan uttala sig trots att man sitter på ett så stort och ska vara ”proffsigt” företag. Hur tänkte människan bakom skärmen när den valde att skriva så? Vi leker med tanken att jag hade haft en ätstörning eller haft problem med sådant tidigare i livet. Nu var det en himla tur att det var mig dom skrev det där till, som faktiskt har en väldigt sund inställning till både mat, kropp, vikt och träning. Men nästa gång kanske dom skriver det till helt fel person, vilket hade varit fruktansvärt!

Till alla vuxna människor.. Det är dags att sluta förvånas över kroppsideal hit och dit, ätstörningar till höger och vänster och hetsen kring allting om man väljer att agera på det här viset som denna vuxna människa precis gjorde. Tänk till en extra gång, och fråga på ett lika proffsigt sätt som ni vill att ert företag ska framstå vara. Känns sjukt att jag som 22 åring ska behöva tala om för en medelålders hur man ska bete sig över internet..

Detta fick dom givetvis höra från mig också.

Och nu fick ni höra en lite upprörd Molly här också om inte annat… 😉